onsdag, marts 11, 2015

Debatten om kritikken er snæver og historieløs


På en av Aftonbladets kulturfester för kanske femton år sedan blev jag presenterad för chefen för ett av Sveriges största förlag. När han insåg vem jag var, och att jag dittills bara publicerat poesi, lyckades han i fyllan fästa blicken på mig, den var glad och uppsluppen. Sedan tog han handen ur fickan, gjorde tummen ned, sa ”poesi”, följt av ett pruttljud, och gick. Jag tror att denne förlagschef verkligen hyste en djup misstro mot poesi, att hans reaktion kom från hjärtat, inte från förlagets marknadsavdelning.

(...)

Men det finns pengar, de bara fördelas annorlunda än för tjugo år sedan. Det är naivt att inte se ett samband mellan det faktum att svenska aktiebolag i dag i snitt delar ut 60 procent av vinsten till aktieägarna mot 8 procent på 1980-talet, och det faktum att allt fler svenska författare under denna tidsperiod fått höra från sina redaktörer att deras manus kan bli ”svåra att få igenom hos marknadsavdelningen”.

(...)

- Lars Hermansson skriver i Aftonbladet i forbindelse med debatten om litteraturkritikkens status og betydning - ikke mindst i dagbladene - der i øjeblikket pågår i Sverige.

Ingen kommentarer: